torsdag 7 februari 2013

Wreck-It Ralph




Sådärja då ska vi ta ett mindre seriöst inlägg. Dags att recensera lite. Kollade på film häromdagen för jag mådde så dåligt och hittade Wreck-It Ralph som någon lånade ut. Jag hade bara sett dåliga trailers och det lilla klippet man fick se på julafton om filmen innan så förstod knappt vad den handlade om. Jag hatar i och för sig att få veta för mycket så jag skulle beskriva filmen så här:

Wreck-It Ralph är den elaka figuren i arkad-spelet Fix-it Felix och är trött på att vara "the bad guy" och försöker fixa det på sitt egna lilla vis.

Enough said! Jag tyckte verkligen om filmen, fast jag älskar ju "barn"-filmer också så. Den är helt klart sevärd helt enkelt. Bra soundtrack har den också!

Owl City – When Can I See You Again - För er som har spotify!



Trailer på Imdb



4/5 smulor 










onsdag 6 februari 2013

I knew


You took a step back without me




Ojsan hoppsan vad djupt det blev på kvällskvisten igår. Aja shit happens. Nu tänker jag iallafall inte tjata mer om den dumma tävlingen för jag har märkt att folk inte bryr sig ett skit. Tack typ! Men inte ska väl jag vara bitter och gnälla? Det är ganska många i mitt liv som har påpekat att jag gnäller mycket, eller alltid. Det är ju sjukt lätt att påpeka en annan persons brister, typ som att jag hatar när människor är äckligt positiva eller måste berätta allt de gör på Facebook. Men det är tamigfan aldrig någon som ens försöker ta reda på varför det är så. Varför är jag bitter och gnäller hela tiden? 

Sedan säkert tre-fyra år sedan nu så minns inte jag en enda dag då jag inte hade ont alls. Fyra år, det är ganska många dagar att ha ont på. Så hur glad kan man vara när man har migrän eller ont i ryggen eller magen? Det tar över en helt och hållet kan jag säga. När jag mår dåligt stänger jag gärna in mig. Långt från alla andra för då slipper jag försöka vara positiv och trevlig som människa. För det är bland det svåraste jag vet. Så för att inte utsätta mig själv, och andra för den delen, blir jag helt enkelt hemma och gör "ingenting".

Just nu spelar jag WoW igen som så många vet. Det som är mest synd är att de flesta förstår inte vilken effekt det där jävla spelet har på mig. Det hade inte ens behövt att vara just wow, hade jag haft ett Xbox hade jag förmodligen suttit fastklistrad och spelat Halo istället hela dagarna. Men nu blev det just World of Warcraft. Till den där effekten iallafall. Om jag faktiskt tar mig ut och träffar människor vad tror ni den första frågan blir? Jo men självklart, hur mår du? Den frågan får mig att känna efter hur jag egentligen mår. Självklart när man känner efter så känner man att ryggen är fruktansvärt trasig och så tänker man på det resten av dagen. När jag sitter och spelar är jag i en helt annan värld. Ingen frågar någonsin om hur jag mår, ingen undrar om jag fått frisk luft under dagen, ingen undrar varför jag inte vill ses. Ingen undrar något alls om mitt liv. Det bästa är att när jag väl sitter och spelar så skiter jag i allt. Jag tänker inte på den förbannade smärtan i ryggen som konstant är där. Jag känner inte efter om foten fortfarande har domningar. Jag känner ingenting för jag är så upptagen med annat. Det är en fruktansvärd befrielse. Det räcker att bli påmind varje gång jag reser mig för att hämta något eller göra något utanför dator.

Och hur mår jag? Jag mår skit på väg till att bli bättre. Ja för en gångs skull försöker jag vara positiv för jag är så less på allt som hänt sedan 2013 började. Jag vill bara att allt ska börja lösa sig nu. Börja gå min väg en bit. Men som vanligt är jag bitter och kommer bara se de värsta möjliga scenarion i allt. Varför? För jag är så sjukt trött på att bli besviken eller få dåliga nyheter. Vet inte hur mycket skit till jag orkar ta.

Men nu förstår kanske vissa hur läget faktiskt är..



I knew you were trouble when you walked in







It's where my demons hide

When the days are cold and the cards all fold




Ja, trist är vad det är. Det är lite mer än 40 personer som idag har läst min blogg. Hur många har röstat på mig i tävlingen? Åtta. Åtta ynka personer av mer än 40. Jag är såklart tacksam till dessa åtta som tog sig tid att rösta, självklart. Sen vet jag ju att två av dem är garanterat Elin och min mor. Jag tror dock bara Elin förstår hur jävla mycket jag vill få sitta i den där hissen och träffa Filip och Fredrik. Synd att fler inte kan unna andra saker och ting. Skitsamma om jag vinner eller inte, det handlar i grund och botten om att få stöd! Veta att det faktiskt finns folk som bryr sig och är villiga att hjälpa en. Istället ska man känna sig sviken, dock även tacksam till vissa.

Detta leder mig till en tidigare diskussion som får bli nattens babbel. En del saker blir man bara mer eller mindre chockad att få höra. Och nej jag tänker inte gå in på något specifikt utan mer i det stora hela.

Det är väldigt lätt att svika/såra en annan människa, speciellt om det är medvetet. Även omedvetet är det ofantligt lätt. Därför är jag fundersam över varför folk inte tänker till ett steg extra innan de genomför sina handlingar eller ord. Varför inte försöka sätta dig in i din medmänniskas sits? Det är precis som när jag skulle förklara för min mor hur rädd jag är för trånga utrymmen. Det verkade inte riktigt gå in i början så till slut efter många: "haha men det är ju inget du kommer dö utav" så säger jag att min rädsla för trånga utrymmen är ungefär som min systers fobi för spindlar. Nej man kommer aldrig komma i närheten av att vara så rädd för något alls som min syster är rädd för spindlar, men det fick min mor att inse att det ändå är allvar.

Det är precis det här jag menar att fler borde göra. Sen tål det också att nämnas karma. Vad vill du ha tillbaka av mig? Kommer flera av er som läst min blogg be mig rösta på något åt er? Ja då har ni tur, jag röstar ofta på olika saker åt folk för jag vet att det uppskattas och det är knappt en minut av mitt liv. Jag spammar inte facebook för att jag tycker det är kul att irritera folk med spam. Jag vill verkligen verkligen vinna det här.

Snälla, ta med en eller två lärdomar av mina ord. Inte för min skull, inte för någon annans skull förutom din egen. Tänk dig för innan du tänker säga något till en vän som du riskerar att förlora. Om du tycker att busschauffören är den bästa du någonsin åkt med låt personen få höra det! Tänk på vart du står i livet och vart du vill komma. Föreställ dig hur det är att gå i en annan persons skor innan du dömer och för allt i världen, ta hand om dig själv. Du är viktigast i ditt eget liv. Det här är din tid och dina ögonblick, sluta slösa bort tiden på värdelösa saker, värdelösa människor och sånt som bara irriterar dig.




I'm just the same as I was, now dont you understand?
That I'm never changing who I am...





tisdag 5 februari 2013

Sämst förlorare vinner



Som de flesta vet som känner mig så är jag ju faktiskt en ganska dålig förlorare. Okej, ja fine jag är nog den sämsta. Tills för någon månad sen då jag och Elin kollade på "Vem kan slå Filip och Fredrik?" Jag har alltid älskat det programmet och tycker om det mesta som Filip och Fredrik gör. Sen helt plötsligt så säger Elin: det måste ju vara som att se sig själv på tv:n!

Ja, Fredrik och jag ligger nog i samma klass i att vara dåliga förlorare, inget jag kommer sticka under stolen med. Och detta är bara en av få anledningar varför jag vill ha din röst så jag kan få fastna i hissen med Filip och Fredrik. Eftersom jag inte har så många vänner på facebook får ni jättegärna(mer än gärna) skicka vidare länken till era vänner. Jag vill gärna vinna det här!






KLICKA HÄR FÖR ATT RÖSTA!